Besvärlig efterarbete påbörjat efter bränderna

Textstorlek:

I slutet av maj startade omfattande skogsbränder i trakterna av Ljusdal samt Älvdalen i norra Dalarna. Blixtnedslag anses vara den direkta orsaken till bränder som omfattade minst 20 000 hektar skog och orsakade skador för många miljoner.När bränderna nu släckts startar efterarbetet och uppröjningen samt att hantera den ofta svåra situationen för den enskilde skogsägaren.

Annons:

Efter ett omfattande oväder med åska orsakade blixtnedslag stora skogsbränder i den torra skogsmarken. Larm om bränder strömmade in och delvis blev räddningsfunktionen tagen på sängen av omfattningen. I trakterna av Ljusdal blev omfattningen stor och resulterade i en större brandkatastrof än den 2014 i Västmanland. I Dalarna på marker inom Älvdalen skjutfält blev branden svårsläckt, inte minst på grund av att personal och brandfordon inte kunde arbeta i ett område med odetonerade projektiler. Istället fick man inrikta sig på att upprätta begränsningslinjer som blev svåra att hålla och vid flera tillfällen bröt branden igenom.

Som en följd av bränderna tvingades många fastighetsägare att evakueras och vägar måste stängas av på grund av risken att både boende och räddningspersonal kunde bli instängd av bränder.

– Vi fick några minuter på oss att plocka ihop det viktigaste och evakueras till säkrare platser. Det var dramatiskt och oron var stor för vad som skulle hända med våra hus, berättar Evert Hansson i Ljusdal.

Områdets djurägare tvingades att planera för en eventuell flytt av sina djur. Trots det kördes åtskilliga gödseltunnor upp till brandområdet för att kunna vattenbegjuta brandzoner och vägkanter.

I luften vattenbombade helikoptrar bränderna och Sverige fick hjälp av de betydligt effektivare brandflygplan från flera länder. Polen kunde sända en hel kolonn med 44 brandfordon med räddningsmanskap.

– Det var ansträngande veckor och ofta visste man inte vilken väg branden skulle ta och vi var tvungna att hela tiden flytta räddningspersonal för att stoppa genombrytningar av begränsningslinjer, säger räddningsledaren Robert Strid.

När bränderna nu är släckte återstår en omfattande arbete med att röja upp. De brända markerna innebär stora risker med avbrunna rötter och träd som ljudlöst kan falla. Dessutom gäller det nu att ta tag i den ekonomiska delen och att hjälpa skogsägare som inte mår bra efter att deras skog brunnit.

Björn Brink har skog i Hälsingland och räknar med att minst 300 hektar är nedbrunnet.

– Direkt efter branden besökte jag och min fru området och såg det som brunnit. Vi blev deprimerade av synen och man känner sig maktlös. I flera generationer har vi brukat den här skogen och nu är det mina söner som drabbas av förlusten. Skogen var tänkt att vara något av en pensionsförsäkring får sönerna.


Under Mittiamässan i Ljusdal nyligen arrangerades ett seminarium efter branden. Deltagare fanns på plats från Skogsstyrelse, Mellanskog, virkesindustrin och banker. Mats Selin r Länsstyrelsens samordnare i ett separat kansli.

– Det finns många frågor efter bränderna som vi nu måste ta tag i. Det gäller utbildning, juridiska frågor och ekonomin.

Om och när ersättningar kan komma vet vi inte och när det gäller att ta reda på det brandskadade virke kan man vänta för att få bästa lösningen. Vi kommer att genomföra utbildningar och det gäller att samordna bevakningen av brandområdena. Vi vet exempelvis att det fortfarande brinner i en myrmark i Tövåsen.

Skästra sågverk i Färila kommer att ta hand om brandvirket men det ställer speciella krav på sågningen och att ställa om sågen för ett hel nytt sortiment som inte går att blanda med färskt virke.

– Vi har och kommer hela tiden att ha kontakt med skogsägarna för att på bästa sätt finnas till för att klara en besvärlig situation, konstaterade Mellanskogs ordförande Karin Perers.

Annons: