Roger för Sörmlands äppeltraditioner in i framtiden

Textstorlek:

Sörmland har långa traditioner som äppelproducerande landskap. Landskapet har ett trettiotal inhemska äppelsorter. Faktum är Sörmland är det landskap som har flest unika äppelsorter av alla Sveriges landskap. Trots det var det länge sedan det odlades äpplen i någon större skala, men nu sker det. Odlarna samarbetar i Föreningen Sörmlandsäpplen Vi träffade en av de som satsat på nya äppelodlingar, Roger Tiefensee.
Nu har han dessutom blivit delägare i ett mobilt musteri.

Annons:

Vi träffar Roger på familjens gård, i byn Ekeby, nära Malmköping.
– Vi köpte den här gården 2014. Att vi blev intresserade av äppelodling berodde egentligen på kontakter vi fick under sönernas fotbollsträning, berättar Roger.
I våras var det efter år av förberedelser och inhämtande av kunskap dags att plantera totalt 1 200 äppelträd på totalt 0,6 hektar. Sex olika sorter som blir färdiga vid lite olika tidpunkt blev det, för att det inte ska bli för stor arbetsbelastning vid plockningen.
– Vi har ett perfekt läge här. En sydsluttning, med bra jordmån. Dessutom finns nedanför sluttningen, sjön. Den är bra på flera sätt och ger tillgång till vatten för bevattning.
Äpplelodling är beroende av en bra blomning. När det blommar, vilket ju sker på våren, får det inte frysa. Fjolårets stränga kyla i maj var förödande för landets äppelodlare.
– Då spelar läget och närheten till sjön in. Sjöns vatten bromsar köldknäppar. Söderläget gör platsen varmare och sluttningen gör att kall luft kan röra sig ner mot sjön. Det kan röra sig om bara en halv grad, men det kan räcka för att rädda blomningen.
För att kunna ha odlingen som heltidssyssla skulle Roger behöva kanske 10 000 träd.
– Dit är det en bit att nå. Vi har inte den marken här, men i framtiden kanske vi arrenderar mark i ett bra läge. Det som är intressant är bra odlingslägen, men också närhet till redan befintliga gårdsbutiker, gårdscaféer eller liknande, för att nå kunder den vägen.
– Det kommer bli lite äpplen redan i år, lite mer nästa år. Full skörd uppnås efter ungefär tre år.
Odlingen är ekologisk. Det innebär en del utmaningar.
– Ja, bland annat stolparna som träden är uppbundna i. Jag får inte använda tryckimpregnerat. Jag har använt douglasgran som ska stå emot röta någorlunda och sedan är det bambupinnar vid varje träd. Jag ska ju heller inte bespruta med kemiska bekämpningsmedel. Men det finns bekämpningsmedel som till stor del bygger på rapsolja. Det går bra att använda ren rapsolja. Det går också att bladgödsla med nässelvatten och liknande.
Äpplen svarar också bra på gödsling.
– Vi flytgödslade innan vi planterade. Vi odlade också oljerättika innan här, som växte något enormt. Avsikten var gröngödsling, att binda mer kväve till jorden. Sedan går det att punktgödsla varje träd med flytgödsel eller biogödsel från en biogasfabrik.
I änden av raderna med äppelträd finns äpplen av avvikande sort. Utanför det nätstaket som skyddar äppelodlingen finns också flera vildsådda äppelträd.
– Det är för att träden behöver andra sorters träd för en tillfredsställande pollinering.
Nätinhängnaden är nödvändig för att skydda mot vilt. Både harar och klövvilt gnager gärna på äppelträd och förstör. Även sork är ett stort problem.
– Ja, vi har grävt ner finmaskigt nät runt odlingen för att skydda mot sork.
Vad ska det bli av äpplena då?
– Bäst marginal är det på att sälja ätfrukt till butiker. Jag har redan sett ett intresse från butiker för lokalproducerade, ekologiska Svenska äpplen.
För den frukt som av olika skäl inte går att sälja som ätäpplen är planen att tillverka äppelmust.
– Vi har bildat ett bolag tillsammans med en annan äppelodlare på Fogdön, nära Strängnäs. Tillsammans har vi köpt ett mobilt musteri som blev till salu i Trosa. Våra egna äpplen från totalt 2 000 träd blir en bas. Sedan är meningen att vi ska åka runt på marknader, stormarknader och liknande och musta äpplen från privatträdgårdar i hela Mälardalen.
Musteriet kan musta flera ton på en arbetsdag och dessutom tappa musten på bag-inboxkartonger eller små, 25 centiliters flaskor. Allt finns på musteriet. Det som behövs är en anslutning för färskvatten och trefas-el.
– Det är väldigt nytt. Några klarar prisuppgifter har vi inte än, men man kan räkna på cirka 70 kronor i mustningskostnad för en bag in box på 3 liter om man har egna äpplen.
Roger öppnar också för uppsökande mustning.
– Ja, har man mycket äpplen, femhundra kilo eller mer, kan vi nog tänka oss att åka hem till folk och musta. Kanske kan flera grannar samverka.
Roger samverkar med de andra odlarna i Föreningen Sörmlandsäpplen om bland annat inköp av material, plantor och kunskap.
– Inhämtandet av kunskap har tagit tid. Vi lär oss efter hand. Det här är en komplicerad vetenskap. Det finns ju ingen att fråga här. Traditionen att odla äpplen kommersielt i Sörmland är sedan länge utdöd. Vi har haft enorm hjälp av en rådgivare från Västra Götaland och en odlare vid Kinnekulle, som också levererat träden.
Alla äppelträd är ympade.
– Ja, man utgår från en grundstam. De grundstammar vi har här heter B9 och M9, vilket är svagväxande grundstammar. På denna ympar man sedan själva äppelsorten. Det kan till och med vara en ymp i flera led. En grundstam, en mellanstam och så själva ädelsorten.
Varför gör man då så?
– Det handlar om att man kan ge äppelträden olika egenskaper, olika tillväxt. Om man väljer en grundstam med låg tillväxt så växer trädet mindre oavsett vad man ympar på. I en kommersiell odling vill man oftast ha ett lite smalare träd för att underlätta plockning och få plats med fler träd i odlingen. I en trädgård kanske man vill ha vidare, större träd, med vacker krona, som man kan stå för sig själv.
I klartext innebär det att ett träd av exempelvis sorterna Åkerö, Säfstaholm, eller Cox Pomona kan se helt annorlunda ut beroende på vilket grundstam man väljer.
– I en kommersiell odling plockar man ofta från en vagn som man kör intill raderna med träd. I den riktigt stora skalan har den ett transportband som lägger äpplena i en låda. Frukt som bara ska mustas kan man skaka av, men det är lite vanskligt så jag tänker handplocka mina äpplen.
Roger har köpt in en begagnad liten specialtraktor för fruktodling.
– Med den rensar jag ogräs runt träden. Vi har har satt ett så kallat sandwichsystem. Det innebär att vi rensar och har bar jord runt träden, men gräs i band mellan raderna. Eller, det ska vara gräs. Torkan har gjort att det inte riktigt kommit än, säger Roger och petar i den torra jorden.
Träden har punktbevattnats, men inte gräset.
Maskinen som sitter på traktorn kallas ytfräs, Den rensar effektivt ogräs mellan träden och styr, helt automatiskt, undan för träd och stolpar.
– Den är basen i maskinparken tillsammans med en så kallad fläktspruta. Med den ska jag bland annat bladgödsla med med nässelvatten och behandla med ekologiskt godkända preparat.
Roger jobbar som konsult och har också ett politiskt uppdrag. Det kan därför bli aktuellt att anställa folk på säsongsbas.
– Ja, jag har så att säga tre deltidsjobb. Vi kommer troligen behöva hjälp vid exempelvis plockning. En tanke är att då kombinera så att någon kanske både kan plocka, köra musteriet ibland, samt utföra entreprenadarbete hos andra äppelodlare med traktorn, allt för mer personalutnyttjande. VI får se vad det blir avslutar Roger och bjuder på ett glas iskall, mustig juice från fjolårets trädgårdsskörd.

Annons: