Robotodling snart här

Textstorlek:

En helt autonom odling, det vill säga växtodling som sköter sig helt själv, låter utopiskt. Men på Örebro Universitet pågår ett projekt som går ut på just det. I första hand tänker man sig inomhusodling.– Vi har planer att prova det här praktiskt inom kort, exempelvis på en restaurang. Det handlar inte bara om själva odlingen, utan också om helt nya värden för den som använder det här, menar Ulf Hanell, adjunkt på institutionen för naturvetenskap och teknik.

Annons:

Det är just på institutionen för naturvetenskap och teknik som det nya robotlabbet på Örebro universitet finns. Redan på håll ser man ljuset genom ett av de stora fönstren. Där kan man se de gröna, fina grönsakerna i den autonoma odlingsbädd som redan finns på plats.

– Här i robotlabbet provar vi och visar upp olika försök och applikationer, med autonom robotteknik, berättar Anna Töndel, projektledare för projektet AI.MEE, som drivs av Alfred Nobel Science park. Pengarna kommer bland annat från Tillväxtverket och Region Örebro län.

Odlingsbädden är konstruerad med relativt ordinär teknik, hämtad från industrin. I princip består själva roboten av ett slags huvud som kan röra sig över odlingsbädden i en ram. I den kan man placera olika redskap.

– Målet är att systemet ska kunna både jordbearbeta, så fröer, sprida gödning, bevattna samt styra ljuset autonomt. Mjukvaran jobbar med koordinater, data från en rad sensorer och en kamera som tar bilder ner i bädden. Systemet ska sedan bestämma ett optimalt avstånd att så fröna på, för att sedan förbereda såbädden och så, Hårdvaran är standardprodukter, det är mjukvaran som är det speciella, berättar Alfred Dahlberg, projektingengör.

När det sedan börjar växa fotograferar maskinen grödan och kan sedan styra det redskap som används för jordbearbetning så att inte grödan skadas när det hackar ogräs mellan plantorna.

– Här handlar det också om kretslopp. Vi menar att det är avgörande att vi sluter kretsloppen mellan vårt avfall och livsmedelsproduktion. Tanken är att man ska kunna kompostera och återföra livsmedelsrester till odlingen. Maskinen ska sedan kunna mylla ner komposten till lagom djup för att främja mineralisering av näringsämnena i komposten.

Ulf menar att systemet ger ytterligare en dimension, ett nytt värde. Möjligheten att utforma odlingen efter måltiden.

– I dag sår man ju, och så skördar man vad det blir, när det blir. Här kan man ju styra odlingen exakt. Vi tänker oss att man ska kunna styra så att man i en app säger att man ska ha en viss meny en viss tid. Systemet odlar då grödor så man kan skörda färsk sallad, kål, eller kanske ärtskott till menyn precis när de ska serveras. Dessutom med råvaror som normalt inte odlas här, som få sett, nya smaker.

Möjligheten finns nämligen att odla helt nya grönsaker, vi inte är vana vid.

– Det fungerar till och med bättre med grönsaker som normalt växer i suptropiska klimat, som gillar jämn dygnstemperatur. Det är nämligen så att svenska grödor, som man odlar i växthus, eller på friland, passar mindre bra i sådana här system, inomhus. Här har vi olika sorters kål, bland annat kinesisk pak choy, säger Ulf och pekar ner i grönskan.

– Vi ser ju framför oss sådan här bäddar på exempelvis restauranger med hållbarhetsprofil Fräscht grönt används mycket i restaurangmåltider. Odling och transport innebär ibland stor miljöpåverkan, med långa transporter. Odlingssystemet påverkar ju även kvaliteten. Här kan man skörda fräscha grönsaker, i samma lokal som de serveras. Vi har redan intressenter.

Men det finns givetvis planer på att också skala upp systemet.

– Man kan tänka sig det här systemet i en uppvärmd odlingstunnel på friland. Kanske kan man tänka sig att jordbrukare med annan odling kompletterar med ett eller flera autonoma system för odling av olika specialgrödor.

För större odling, på friland, ser Ulf och de andra i projektet användning liknande system, men att man där använder en autonom bärare, givetvis eldriven, Ett slags liten robottraktor,

– Vi tänker oss där en speciell målgrupp. Små jordbruk, på kanske max 50 hektar. I dag är de ofta omöjliga att ta över och driva med lönsamhet.

Det går inte att räkna hem maskininvesteringar utan det slutar ofta med nedläggning och utarrenderad jord.

– Med en autonom redskapsbärare som utför i stort sett alla sysslor i jordbruket får man relativt låga investeringskostnader samtidigt som odlingen till stor del sköts autonomt.

Man slipper dåligt betalda timmar i traktorn.

– Vi för redan diskussioner med en tillverkare av en redskapsbärare. Vårt jobb går ut på att få den att jobba autonomt, bli självkörande. Tekniken finns. Det handlar om att utveckla styrning och olika sensorer. Där behövs forskning och utveckling, avslutar Ulf.

Annons: