Bina förutsåg torkan

Textstorlek:

Det blev en bra honungssommar, trots att många bin faktiskt gjorde säsongsavslut redan i månadsskiftet juni-juli.
Johan Ingjald, Pålsboda, ordförande för biodlarna i Örebro län berättar varför det blev så.

Annons:

– Bin är märkliga varelser, man brukar ju tala om superindivider, eftersom bisamhället agerar som en individ. Helt klart är att de har helt andra väderprognoser än de vi har, säger Johan.

Att de gjorde säsongsavslut och gick ner på sparlåga redan tidigt på sommaren beror enligt Johan på att bina förutsåg extremtorkan.

– Även om vi biodlare skattar kuporna på honung går ju ett bisamhälles verksamhet ut på att reproducera sig, föda fram yngel som så småningom ska bli vuxna arbetsbin, drottningar och drönare i samhället. Det är därför de samlar nektar, som ska bli honung.

Om det blir för dåligt med blommor, vilket det blev i somras, eftersom mycket växtlighet torkade ner, kostar det för mycket energi, honung, att hålla samhället produktivt.

– Det går åt för mycket energi för bina att flyga. Då väljer de istället att slå ut en del bin, minska omfattningen i samhället och sluta producera yngel och istället leva på inlagrad honung. Hur de kan veta vilket väder det ska bli vet ingen riktigt. Men de förutser helt klart torrt väder flera veckor innan vi gör det.

Nu blev det ändå en hel del honung, 30 kilo i snitt per samhälle i länet, trots att flertalet samhällen stoppade strax efter midsommar.

– Det var ju en sen vår, men å andra sidan blev det snabbt varm vilket ledde till ovanligt mycket blommor av olika slag. Men jag har vissa bigårdar, alltså platser där jag ställer upp flera kupor, som bygger på växter som blommar sent på sommaren Där blev det ju givetvis klenare honungsskörd.

När bina känner att det finns blommor att flyga till brukar det kallas drag, det drar bina till sig Finns inte draget, ja, då flyger de inte. Sedan börjar samhället analysera vad det beror på och drar kanske då slutsatsen att det är svår torka på gång, och gör säsongsavslut.

Sedan går samhället på sparlåga.

– Ofta ökar de sedan aktiviteten kanske framåt september igen, för att börja kläcka fram de så kallade vinterbina, som har lite annorlunda egenskaper. Det är de som sedan börjar samla pollen och tillverka honung tidigt på våren.

Det här är bara en av de märkliga förmågor bina besitter. De har också förmågan att kollektivt höja temperaturen i kupan, för att bekämpa sjukdomar i kupan.

– De kan rentav värma ihjäl en bålgeting i kupan genom att höja temperaturen kollektivt.

Johan vintrade in ett drygt sextiotal bisamhällen. Målet är att ha igång 100 samhällen nästa säsong. Han har en hel del lite annorlunda idéer. Bland annat tillverkar han egna kupor i trä.

– Det är både relativt traditionella kupor och så kallade topplistkupor, som bygger på att bina själva bygger vaxkakor. Ett problem är att de kupsystem som finns, med ramar på 35 x 35 centimeters ramar, egentligen har rätt lite med naturen att göra. Det är något som biodlare tänkte ut för mycket länge sedan, menar Johan.

I vilt tillstånd ser nämligen bina till att bygga på ett helt annat sätt. Då ordnar de ventilationen på egen hand och samhället fungerar bättre.

– I vanliga kupor riskerar man att det blir kondens, eftersom binas egen ventilation fungerar. då får biodlaren ventilera via luckor.

– Det behövs fler biodlare. Både för att ta fram honung, som blir allt mer eftertraktad, och för att säkerställa pollinering. Vill man lära sig biodling odlar vi i biodlarförbundet, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan nybörjarkurser i biodling, på många platser. Här i länet bland annat i Hallsberg, Askersund och Örebro.

– Just i Hallsberg kommer vi ha med det här med topplistkupor i kursen. Något som många efterfrågat, menar Johan.

Annons: